Det var mer folk än vanligt på halv fem tåget till Göteborg i Fredags.
I vagn 15 gångarna trängdes människors längtan med någon annans klaustrofobi.
Där mitt ibland allt hittade jag en vän, en vän med många lager smink och många fina åsikter och tankar. 
Det är spännande med främmande människor, jag brukar leka med gränserna för vad man får berätta och vad som är okej att prata om. Det är lustigt hur mycket lättare det är att öppna sig för någon med ett okänt namn än för någon man älskar ibland, även om man hade talat i samma ord.

Jag såg efter henne när hon lämnade perongen, jag såg efter henne över axeln på min nykyssta pojkvän som kommit och hämtat mig på stationen och just omfamnat mig efter en vecka långt ifrån. Jag såg henne försvinna in i folkassan och tänkte att
"där går en bit av mig för att möta nya scener som jag aldrig kommer känna till" ,så såg jag upp på timothy och glömde henne i en puss på pannan.
Han luktar så gott. doftar. 

människor är så vackra.

    

Bilderna är ifrån Gamlastan förra året när timothy bjöd med mig dit i julklapp!
Det har kommit snö till Skövde nu. Jag är lycklig!