Vita knutar och körsbärsträd
Igår gick jag en långpromenad i regnluften, det luktade sommar.
Ett tåg hade stannat på rälsen där åskan slagit ned.
Länge kunde jag gå utanför innan någon fick syn på mig.
Jag gick tills det blev mörkt och fötterna blödde av skoskav.
Jag gick tills jag var tom och lätt som en fjäder.
Det finaste med att bo på landsbyggden är att det finns röda hus med vita knutar
och körsbärsträd med vita blommor. Blundar man kan man höra fågelsång överösta fummliga tankar.
Och man kan sjunga högt utan att någon hör.
_________________________________________________________________________
Skräddaren pysslar med min klänning nu och jag bara myser.
Lite såhär hoppas jag den kommer se ut, min fina klänning, studentklänning!
Ett tåg hade stannat på rälsen där åskan slagit ned.
Länge kunde jag gå utanför innan någon fick syn på mig.
Jag gick tills det blev mörkt och fötterna blödde av skoskav.
Jag gick tills jag var tom och lätt som en fjäder.
Det finaste med att bo på landsbyggden är att det finns röda hus med vita knutar
och körsbärsträd med vita blommor. Blundar man kan man höra fågelsång överösta fummliga tankar.
Och man kan sjunga högt utan att någon hör.
_________________________________________________________________________
Skräddaren pysslar med min klänning nu och jag bara myser.
Lite såhär hoppas jag den kommer se ut, min fina klänning, studentklänning!
Kommentarer
Postat av: Miranda
Åh vilken förtjusande blogg du har Iris, och så fint du skriver!
Underbar studentklänning! Jag önskar att jag kunde titta på ert utspring.
Trackback